
Looking back at some photos I shot in Stockholm a few years ago, back in 2008. Feels like a lifetime ago.
Sitter hemma i väntan på dagens jobb. Alltid lite smått nervös timmarna innan bröllop, men jag har lärt mej att det alltid släpper efter ett par tagna foton. Så jag bryr mej inte så mycket längre. Det är väl bra att vara lite nervös, som dom brukar säga. Bröllop torsdag och fredag denna vecka. Idag...
Jacob Felländer och hans fotografier har varit i ropet på sistone. Såg honom på SVT för några dagar sen, och han har uppmärksammats på några internationella fotosajter och på i princip alla svenska. Och det är bra. Han är bra. Utställningen – som förövrigt går att ses på Fotografiska i Stockholm nu – verkar helt kart...
Även om Vancouver är nästintill i USA – tar väl dryga halvtimmen med bil till gränsen – och trots att det finns en hel del som liknar USA och det man förknippar med Amerika, så är det en ganska markant skillnad när man åker över gränsen. Och inte bara att kilometer blir miles och celsius...
- You’re not from here, eh? – Nope. – European, right? – Yeah. Tydligen syns det. Utan att jag ens behöver ta till accenten. Jag passerade förbi en kille som jobbade med valet och ville fånga in folk häromdan, men han försökte inte ens med mej. Och det var inte första gången. Inget ont om kanadensare...

Cole och jag fotar Jamie och Kathies bröllop vid Harrison Hot Springs, en bit utanför Vancouver i helgen. Vi träffade Jamie över okänt antal Guinness-stop på The Irish Heather i Vancouver för snart ett och ett halvt år sen. Då fanns inte blivande frun med i bilden än. Vi höll kontakten och när Jamie sen...
Ross på brittiska sajten Photo Night Live mejlade och undrade om han fick göra en videointervju med oss om Nordica och om att hitta sin egen fotostil. Det fick han och det hela blev en entimmes skypeintervju som du hittar här: When will it ever click? The road to a signature style EDIT TO ADD:...
Här är resten av bilderna. http://nordicaphotography.com/therese-cole/

När Therese fyllde år fick hon en fotosession i present av mej. En sådär lite lagom hemmagjord present, som man brukade tillverka åt mamma i lågstadiet, ni vet. Inte så hög kvalitet på det hela, men det är ju tanken som räknas. Och nu, X antal månader senare (för många för att skriva ut), blev det äntligen...
…om några timmar. Den här gången är det en brittisk fotosajt som vill göra en videointervju med Cole och mej. Och ja, det ska väl gå bra. Men det känns märkligt.
Jag kommer ihåg första gången jag landade på YVR Airport i Vancouver. November 2009. Det kändes som att jag åkt på semester, som att jag kommit till en turistort nånstans. Husen var annorlunda, vägarna annorlunda, bilarna annorlunda. Och jag hade mina överfulla resväskor, som man har på semestern. Men semester var det ju inte riktigt...
Har nu svarat på frågor om sällsynta sniglar i djungeln, skriftligen tackat nej till ett jobb, redogjort för för- och nackdelar med äktenskap mellan personer från olika kulturer, lyssnat till diverse konstiga samtal och konstaterat att jag orkade hålla koncentrationen i ca 32 minuter, innan hjärnan svajade iväg på villovägar. Litet klurigt var det. Men...
…om saker och ting varit annorlunda. …om jag inte flyttat från Stockholm. …om jag fortfarande hade jobbat 9-5 på Drottninggatan (jag satt väl iofs. sällan kvar till fem, men ni fattar). …om jag inte halkat in på foto. Och senare bröllop. …om Cole och jag aldrig startat Nordica. Undrar hur livet hade sett ut då....